Skip to content
År 2050 uppskattas hydrogen svara för 24% av det totala energibehovet i Europa och för att skapa 5,4 miljoner arbetstillfällen. EU-kommissionen satsar tillsammans med europeiskt näringsliv 8,7 miljarder euro under kommande ramprogramsperiod på sektorn.

Oazers expansionsmarknad 2022-2025

Fokus ligger på expansion och uppbyggnad av produktionsverksamheter inom följande tillväxtområden:

  • Norra Skandinavien
  • Finland
  • Polen

Oazer planerar för att lansera 35-40 nya stationer med Oazers HRS under perioden 2022-2025.

MARKNAD

Partnerskap är nyckeln till framgång!

Oazers strategi går ut på att bilda partnerskap. Tillsammans skapar vi projekt kring vätgasinfrastruktur där Oazer är leverantör av hydrogensystemen. Vi har uteslutande valt att strategiskt arbeta med kunder och partners som vill investera i mer än bara en tankstation för vätgas.

Genom ett starkt samarbete med våra partners kommer vi att uppnå vår målsättning.


Boh Westerlund, grundare av Oazer AB, berättar om sina mobila hydrogenstationer i samband med Umeå Tech Arena.

Hydrogen inom transport

Vätgas använt som drivmedel för fordon medför i princip inga andra utsläpp än ren vattenånga. Från avgasröret kommer inga partiklar och inga växthusgaser. På samma sätt som elbilars miljöpåverkan hänger på hur elen har producerats, avgörs den för bränslecellsbilar av hur hydrogenet har producerats och distribuerats. All vätgas som Oazer erbjuder är helt utsläppsfri och den övergripande målsättningen i Skandinavien är att all vätgas skall komma från förnybara källor.

En bränslecellbaserad drivlina i ett fordon är minst dubbelt så energieffektivt som en förbränningsmotorbaserad drivlina. Om man tar hänsyn till hela kedjan från energikällans ursprung till drivhjulen så blir effektiviteten mycket, mycket bättre än så. Det innebär att med samma mängd energi blir körsträckan med en bränslecellsbil minst dubbelt så lång som den blir med förbränningsmotor, och helt utan utsläpp.

Att ladda elfordonsbatterier har ännu mindre energiförluster än bränsleceller, men de tar tid att ladda och är fram för allt skrymmande och tunga, varför batterielfordon är bäst lämpade för korta sträckor och lätta laster, så som mycket av stadstrafiken. När det kommer till tunga laster och långa körsträckor är energilagring i vätgas den optimala tekniken.

Denna teknik är, för kommersiellt bruk, nu enbart i startfasen, varför tekniken är dyr på grund av små serier. De stora fordonstillverkarna som Toyota, Honda och Hyundai bedömer dock att det runt år 2025-26 blir billigare att framställa en bränslecellsbaserad drivlina än den gamla traditionella drivlinan, tack vare relativ enkelhet och skalfördelar. Då kommer utrullningen att accelerera kraftfullt och mot år 2030 blir dessa fordon billigare att producera än de gamla förbränningsmotorbaserade. Då blir valet självklart.